3 juli 1995
Sverige betalar skuld till Dagö
-Nytt reningsverk är med och räddar Östersjön

Östersjön är världens mest nedsmutsade innanhav. Skulle alla utsläpp stoppas idag skulle det ta 25 år innan vattnet var helt rent igen, så lång tid tar det för Östersjön att byta ut sitt vatten. Men med gemensamma ansträngningar hoppas man nu på en förändring.
Tack vare ett samarbete mellan svensk industri, svensk biståndsverksamhet och Stockholm Water Action drivs sedan ett par veckor ett svenskt reningsverk på Dagö i Estland. En ansträngning bland många, men med möjlighet att ge god effekt och även att visa vägen för nya projekt.

Det lilla planet vinglar betänkligt när vi tar mark på den korta landningsbanan längst ut på Dagö. Bara en timmes färd med ett litet propellerplan skiljer ön från Stockholms centrum. Från Bromma är det i själva verket ungefär hälften så långt till Dagö som till Göteborg.
Här har vi en gammal svenskbygd. Redan på 1400-talet fanns svenskarna på plats och ön var svensk mellan 1563 och 1721. Gustaf II Adolf gav för övrigt bort Dagö till Jacob de la Gardie som vräkte bönderna och byggde sig en herrgård som bönderna sedan fick förmånen att betala skatt till...
Kanske är det den gamla skulden som man nu vill betala av.

Svenskt reningsverk
Sedan några veckor strömmar avloppsvattnet från den lokala fiskfabriken i Körgessaare genom ett svenskt reningsverk bekostat av svenska biståndspengar och svenskt näringsliv.





Men kanske är det inte bara en återbetalning av gamla skulder, de knappa tjugo milen till den svenska skärgårdens ytterområden kanske också gör sitt till.
Hur investerar man idag bäst för miljön i Östersjön? Ja, gäller det att få ut bästa effekt per satsad krona så är det helt klart fördelaktigt att bygga reningsverk i de baltiska staterna eller i Polen och Ryssland.
Vad hjälper våra egna ansträngningar om orenat avlopp släpps ut bara 15-20 mil bort?

Resa i tiden
Resan till Dagö i det lilla planet blir en resa i en tidsmaskin. Efter en knapp timme kliver vi av i en annan tid. Runt landningsbanan finns inga hus eller gårdar. Bara ljuvligt gröna ängar och en susande skog. Runt hela ön byter de långsträckta sandstränderna av varandra.
Färden in till samhället går genom ett böljande slätt sommarlandskap. De få gårdarna är alla byggda i trä och det enda som får mig att inse att jag inte är i Sverige för 50 år sedan är de ryssbyggda hyreskasernerna i samhällets utkant. På bakgården av polisstationen ligger en ko i solen och idisslar och på vägen tuffar en traktor med en träkärra på släp. Känslan av en annan tid kontrasteras plötsligt av en polisbil av allra senaste japanska modell...
Körgessaare har bara 700 invånare, men den stora fiskkonservfabriken, ett slakteri och ett bryggeri gör att utsläppen från byn motsvarar vad en stad på 14.000 invånare släpper ut. Bara fiskfabriken släpper ut sju ton fiskrens om dan. Fram till idag i stort sett helt orenat.

2% blir till 98
Ett ryskt reningssystem som bestått av gropar i marken har tidigare fungerat som reningsverk, men reningseffekten har varit blygsamma 2%. Idag ger reningen 98% effekt. Det märks också när vi kikar ner i det vatten som slutligen leds ut i




sjön. Det är kristallklart och små fiskar har letat sig upp genom ledningarna.
Det nya reningsverket ligger intill det gamla och är byggt på initiativ av Stockholm Water Action som får sina pengar bland annat från vattenfestivalen. Men även biståndspengar och svensk industri bidrar till bygget. Det är Cementa, NCC, ITT Flygt, Alfa Rör och Abetong m fl som hjälper till. Men varför vill då svensk industri vara med och sponsra ett reningsverk i ett annat land? Eurocföretagen Cementa och Abetong t.ex. bidrar med närmare en och en halv miljon kronor.
-Det viktigaste är förstås att projekten är vettiga, säger Gerdt Lundeberg, ansvarig inom området på Cementa. Sen vill vi givetvis också visa att vi är handlingskraftiga, seriösa och förfogar över en bra teknik.
Sponsorinsatserna har lyckats flera gånger tidigare. Man har bl a hjälpt Skansen med en ny säldamm och varit huvudsponsor för att rädda Visby ringmur - något som redan givit stor PR effekt och dessutom pris.
Och vettigheten i projekten är det knappast någon som ifrågasätter.

Material och utbildning
Totalt ligger kostnaden för reningsverket på Dagö på cirka 8 miljoner kronor.
Då är förutom material och bygge även utbildning av personalen inräknat. De tre ester som arbetar på verket har varit i Norrtälje kommun i tre veckor och följt den ansvariga maskinisten i hans arbete på de svenska reningsverken. De driver nu själva verket på Dagö, men Mikael Söderström, som hållit i utbildningen och är med, får många frågor när vi kommer och flera detaljer måste rättas till. Han vrider på kranar stänger och sätter på pumpar och tar rader av prover.





-Fast så komplicerat är det egentligen inte, säger han. Det är ett utrymme på 2.800 kubik i reaktorn och en sedimentering i mitten. Det ger en mekanisk och biologisk rening. Avloppsvattnet cirkulerar och syresätts på samma vis som vattnet i fiskakvariet därhemma. Det gör att de syreförbrukande ämnena så att säga blir mätta innan de hamnar i sjön och ger inte, som annars, döda och syrefattiga bottnar. Det hela är i själva verket en gigantisk bakterieodling som vi värnar om och håller vid liv. Vi månar om våra kusar, som vi säger, tillägger Mikael med ett leende...

Inget givet
-Det här projektet är det roligaste som jag har gjort i hela mitt yrkesverksamma liv, säger Ove Andersson från Scandiakonsult, som varit med och hållit i bygget. Inget har varit givet, vem ska man till exempel prata med på energiverket när vi ska dra fram strömmen? Ibland har det inte ens funnits någon central förvaltning. Men bygget har ändå gått snabbt, vi hann gjuta stora plattan innan det blev kallt och vi vann tid på att bygga med prefabricerade betongelement.
-Vi är väldigt glada för det här projektet, säger Mart Kaups, som nu tagit över och ansvarar för driften. Först och främst vill vi givetvis rena våra utsläpp, sen har både bygget och verket som sådant givit flera arbetstillfällen och inte minst, en mycket bra kontakt över gränserna!
Men undrar vi, känns det inte som om storebror kommer och lägger sig i?
-Jo, skrattar Mart till, först kändes det väl så lite grann, men när allt kom i gång så blev det bättre. Vi fick visa att vi också kan, bara vi har material så kan vi bygga! säger han med stolthet.
En mycket intressant synpunkt på projektet är att man har lyckats nå resultat genom en stark samordning. Svensk




industri, svensk biståndsverksamhet, Norrtälje kommun m fl har samordnats genom Stockholm Water.

Konkret resultat
-Det viktiga var att vi ville göra något konkret, säger Anna Bergdahl, från Stockholm Water Action. Sverige lämnar stora bidrag till miljöfrågor, men det mesta hamnar i utredningar och liknande. Vi ville göra något som gav resultat. Renare vatten helt enkelt. Östersjön är faktiskt världens mest nedsmutsade innanhav, säger hon. Det är värre än Medelhavet.
Med tanke på att Sverige bidrar med cirka 300 miljoner per år som bistånd till Östersjöprojekt som mest resulterar i utredningar, så måste man säga att de åtta miljoner som satsats på projektet har givit ett märkbart och mycket påtagligt resultat. Varje krona ger helt enkelt en viss mängd rent vatten.
Och det bästa av allt Dagö blir ett projekt bland många. I år planeras redan ett nytt och i bästa fall blir det ett nytt projekt per år!
-Men vad det blir det säger vi inte än, skrattar Anna Bergdahl hemlighetsfullt.


Bildtexter
1. Sedan några veckor strömmar avloppsvattnet från den lokala fiskfabriken i Körgessaare genom ett svenskt reningsverk bekostat av svenska biståndspengar och svenskt näringsliv.

2. Mikael Söderström, som hållit i utbildningen åker regelbundet över till Dagö för att hjälpa till när reningsverket nu tas i drift. Det är inte bara maskiner och datorer som ska trimmas in, även prover på reslutatet ska tas.
Foto Daniel Hertzell




För vidare information, kontakta:
Cementa
Lena Palm
Box 144
182 12 DANDERYD
Tel: 08-625 68 00
Fax: 08-625 68 98