Det fanns inga klimatskeptiker på Pohjola-Nordens seminarium om framtidens klimat den 11 november i Helsingfors. Det konstaterade direktör Jan-Erik Enestam från Nordiska rådet när han sammanfattade seminariets resultat. Han ville dock varna för "energiflås" och överdriven ortodoxi i debatten.

Enestam berättade att Nordiska Ministerrådet årligen anslår 40 miljoner euro till förnybar energi. Kyotoavtalet går ut om fyra år så det brådskar och Norden bör gå i spetsen för att hålla utsläppen nere.

Alla talare var överens om att åtgärder behövs nu. Professor Ilkka Savolainen från Statens Tekniska Forskningscentral konstaterade att de billigaste och snabbaste resultaten kan uppnås med ökad energieffektivitet och energibesparingar.

Professor Savolainen konstaterade att koldioxidhalten i jordens atmosfär nu är 383 ppm eller 0,383 promille. Om man omräknar andra drivhusgasers inverkan i koldioxidenheter och adderar dem så kommer man till ca 460 ppm vilket anses räcka till för att höja jordens medeltemperatur med 2 grader. Men höjningen sker långsamt på grund av att världshaven har en stor värmekapacitet och det tar sin tid att värma upp dem.

År 2009 skall det bli en klimatkonferens i Köpenhamn då man skall slå fast ett nytt protokoll som begränsar utsläppen. För att hålla temperaturhöjningen under 2 grader måste man enligt IPCC få ner utsläppen med 50–85 procent fram till år 2050.

Till de tekniska åtgärder som man kan tillgripa hör enligt Savolainen bl.a. "infångning" och lagring av koldioxid så att den inte kommer ut i atmosfären, plantering av skog som upptar koldioxid ur luften och mera kärnkraft.

Direktör Erik Drosin från ZEP, Zero Emission Power, berättade om det demonstrationsprogram som EU planerar. Fossila kraftverk skall kunna fungera helt utsläppsfritt, koldioxiden skall tas till vara och lagras. Kostnaderna för detta är för närvarande helt övermäktiga, 90 euro per ton koldioxid, men kan kanske med tiden fås ner till 30 euro per ton.

Näringsminister Maud Olofsson från Sverige påpekade att vi nu har gyllene möjligheter att fatta de rätta besluten för att rädda klimatet. Maud Olofsson berättade om sitt möte med afrikanska energiministrar och sade att EU kan tänka sig att minska sina utsläpp med 30 procent förutsatt att man uppnår konsensus vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn nästa år. Vi är eniga om att det är bråttom sade Maud Olofsson. Den pågående finanskrisen får inte rubba våra målsättningar.

Vindkraft borde byggas där den är mest effektiv, oberoende av vilket land det gäller. Vi kan minska utsläppen och ändå ha en ekonomisk tillväxt om vi satsar på energieffektivitet sade Olofsson.

Finlands näringsminister Mauri Pekkarinen var inne på samma banor som Olofsson. Finlands ståltillverkning har världens minsta utsläpp per producerade ton stål, bl.a. tack vare Outokumpus nya fabriker. En publikfråga om det vettiga i att i Finland satsa på forskning om odling av sockrrör - istället för t.ex. algblomning som vi har gott om - tillbakavisades av Pekkarinen som sade att skogsbolagen och Neste Oil nog vet vad som behövs.

Statssekreterade Liv Monica Bargem Stubholt från Norge talade om oljeproducenternas ansvar. Norge exporterar nästan all sin gas och olja. Man skall försöka samla in koldioxiden och lagra den. Men alla länder är inte med om detta just nu.

Fortums vd Mikael Lilius konstaterade att man kan vänta sig att den globala efterfrågan på energi kommer att öka med ca 55 procent fram till år 2030. Men samtidigt ökar efterfrågan på elenergi med 98 procent! Det betyder att utsläppen kommer att öka.

År 2030 beräknar International Energy Agency att 84% av världens energi kommer att vara baserad på fossila bränslen. Nu behövs långsiktiga och konsekventa riktlinjer för industrin, investeringar i koldioxidfria energiformer och stöd för lagring av koldioxid.

Det finns mycket man kan göra. Fortum har vindkraftverk utanför Portugals kust. Kylvatten från kärnkraft i Lovisa kan användas för fjärrvärme i huvudstadsregionen.

Vd Sakari Tamminen berättade att elkostnaderna i Rautaruukki utgör 40 - 50 procent av kostnaderna. Han efterlyste mera stöd till produktutveckling. Rautaruukki producerar själv ca hälften av sin elkraft.

Vid slutet av seminariet utdelades Pohjola-Nordens och HBL:s Nordiska profilpris till firman Evac och dess chef Olli Björkqvist. Evacs avloppssystem har visat prov på innovativt och kreativt miljötänkande, sade HBL:s chef Hannu Olkinuora. Evacs finska chef Mika Karjalainen tackade.

Seminariet visade stor enighet bland experterna om att framtidens klimat kräver åtgärder också av de nordiska länderna. Ännu finns det tid, konstaterade kommunikationsdirektör Ulrika Romantschuk från Fazer-koncernen som ledde seminariet. Bergsrådet Martin Saarikangas är ordförande för Pohjola-Nordens näringslivsutskott som tagit initiativ till att ordna seminariet. Titeln på nästa års seminarium är ännu öppen. /ins



För vidare information, kontakta:

Pohjola-Norden / Kjell Skoglund

Sibeliusgatan 9 A 20
00250 HELSINGFORS

Tel. +358 9 454 20 821
Fax. +358 9 454 20 820
E-post: kjell.skoglund@pohjola-norden.fi


För mera information om föreläsarnas material, kontakta:

Industrial News Service / Anna-Maaria Eskola

Norra esplanaden 21 B
00100 HELSINGFORS

Tel. + 358 9 6120 990
Fax. + 358 9 6120 9919
E-post: anna-maaria.eskola@ins.fi

Press release images