Ny medicinsk teknik kan bli en del av räddningen när färre unga i en snar framtid måste vårda allt fler äldre. Slutsatsen drogs då branschföreningen SLF nyligen bjöd in makthavare från politiken, sjukvården och näringslivet till diskussion kring hälso- och sjukvårdens kommande utmaningar.Medan Susanne Eberstein (s) och 1:e vice ordförande i socialutskottet framhöll att vi redan idag har en fantastisk sjukvård, menade Leif Carlson (m) att något radikalt måste göras inom 3 à 4 år. Den moderate politikern och läkaren förordade ett system som tillvaratar konkurrensen som drivkraft i vården. Det höjer kvaliteten och utvecklar även den medicinska tekniken, ansåg han.

Tanken att bristen på sjukvårdspersonal kanske inte behöver bli så stor som många idag fruktar, kom från Stefan Fölster, chefsekonom inom Svenskt Näringsliv. Kanske kan ny teknik mer än vad vi nu kan föreställa oss ersätta den personal som annars skulle behövas, funderade han.
Som ett exempel på teknikens nuvarande betydelse för patienter, vården och samhället påminde Anders Hultman, VD för Sjukvårdens Leverantörsförening, SLF, om titthåls-kirurgin. Andra exempel är pacemakern, nya höftleder, lasertekniken och magnetröntgen. Detta är bara några av många resultat från forskning och utveckling som påtagligt minskat mänskligt lidande samt förkortat köerna, vårdtiderna och kostnaderna för bland annat sjukskrivning.

Hård konkurrens om de unga
- Varje dag kan vi läsa om nya medicinska och tekniska metoder som medborgarna förväntar sig att få del av.
Det är få investeringar inom hälso- och sjukvården som är så lätta att direkt se effekterna av som satsningar på medicinteknik, menade Anders Hultman.
Men är hälso- och sjukvårdens makthavare medvetna om och tänker de satsa på att utnyttja teknikens möjligheter? Redan om tio år har Sverige 10 procent färre unga som ska försörja 30 procent fler äldre. Två decennier senare är antalet äldre fler än de unga vilket ställer utökade krav på sjukvården.
- Därtill konkurrerar vården redan idag med media, IT och andra glassiga branscher om den yngre arbetskraften, erinrade Anders Hultman.

Bildtexter:
1. Teknikutveckling främjas av implementering, hävdade Stefan Fölster, chefsekonom inom Svenskt Näringsliv, vid en diskussion om sjukvårdens framtid.

2. Titthålskirurgin kom igång genom en unik satsning från Försäkringskassan. De insåg att tekniken skulle spara pengar inom vården och ge kortare sjukskrivningar, berättade Anders Hultman, VD för Sjukvårdens Leverantörsförening, SLF.

För vidare information, kontakta:
Anders Hultman, VD
SLF-Sjukvårdens Leverantörsförening
Sveavägen 17, 6tr
111 84 Stockholm
Telefon: 08-508 938 00