Ny medicinsk teknik kan bli en del av räddningen när färre unga i en snar framtid måste vårda allt fler äldre.Slutsatsen drogs då branschföreningen SLF nyligen bjöd in makthavare från politiken, sjukvården och näringslivet till diskussion kring hälso- och sjukvårdens kommande utmaningar. Medan Susanne Eberstein (s) och 1:e vice ordförande i socialutskottet framhöll att vi redan idag har en fantastisk sjukvård, menade Leif Carlson (m) att något radikalt måste göras inom 3 à 4 år. Den moderate politikern och läkaren förordade ett system som tillvaratar konkurrensen som drivkraft i vården. Det höjer kvaliteten och utvecklar även den medicinska tekniken, ansåg han.

En effektivare organisation med mer patienttid, bättre finansieringsformer och högre löner var andra behov som skisserades för en framtidstro på den svenska sjukvården.
Tanken att bristen på sjukvårdspersonal kanske inte behöver bli så stor som många idag fruktar, kom från Stefan Fölster, chefsekonom inom Svenskt Näringsliv.
Kanske kan ny teknik mer än vad vi nu kan föreställa oss ersätta den personal som annars skulle behövas, funderade han.
Som ett exempel på teknikens nuvarande betydelse för patienter, vården och samhället påminde Anders Hultman, VD för Sjukvårdens Leverantörsförening, SLF, om titthåls-kirurgin. Tekniken är ett av flera resultat från forskning och utveckling som påtagligt minskat köer, vårdtider och kostnader.

Stort tillskott behövs
Under de senaste 20 åren har den svenska sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, minskat med närmare 2 procentenheter till 7,6 procent. Enligt Susanne Eberstein (s) är regeringens långsiktiga mål för närvarande 10 procent av BNP. De knappt 13 miljarder som regeringen nu förstärker sjukvården med, menade hon också är den största satsning som gjorts på så kort period som fyra år. För att uppnå 10 procent av BNP ansåg Håkan Frisén, tidigare chefsekonom hos Landstingsförbundet och nu hos SEB, att cirka 80 extra miljarder skulle behövas till vården.

Sjukvården en drivkraft
Men problemet är inte bara pengar, konstaterade Leif Carlson.
- I Sverige är bara 22 procent av det arbete läkare och sjuksköterskor utför direkt relaterat till patienterna. I jämförelse hinner svenska läkare bara med en tredjedel av det antal patienter som de amerikanska tar hand om.
Att patienter betraktas som ett problem och en kostnad, tyckte Leif Carlson också är bekymmersamt. Sjukvården ska ses som en välståndsfaktor, som kan ge trygghet och drivkraft åt samhället som helhet, ansåg han. Den moderata lösningen är ett obligatoriskt försäkringssystem som ger alla patienter rätt att fritt välja vårdinrättning. Men, enligt Leif Carlson arbetar många starka krafter mot förändringar. Samtidigt går de första 40-talisterna inom kort i pension. Redan om tio år har Sverige 10 procent färre unga som ska försörja 30 procent fler äldre. Två decennier senare är antalet äldre fler än de unga.
- Därtill konkurrerar vården redan idag med media, IT och andra glassiga branscher om den yngre arbetskraften, sade Anders Hultman.
Om den svenska offentliga sjukvården i framtiden kommer att kunna erbjuda de skattebetalande medborgarna en rimlig kvalitet är därför en angelägen fråga.
Att människor som har god ekonomi nu tar försäkringar för att få snabb vård hos privata alternativ är ett hot mot den solidariska tanken, erkände Susanne Eberstein.

Bildtexter:
1. Vi har aldrig haft fler läkare och sjuksköterskor än nu. Men, behoven inom sjukvården ökar allt mer, summerade Susanne Eberstein (s) när Sjukvårdens Leverantörsförening arrangerade en diskussion om framtiden.

2. Sjukvården har redan problem. Därför betalar folk själva när samhället inte ger den vård de behöver, betonade den moderate politikern och läkaren Leif Carlson.

För vidare information, kontakta:
Anders Hultman, VD
SLF-Sjukvårdens Leverantörsförening
Sveavägen 17, 6tr
111 84 Stockholm
Telefon: 08-508 938 00