VÄRLDSKONGRESSEN OM FERTILITET OCH STERILITET
Montpellier 18-22 september

Inför kongressen: Den 13 september

Svensk strid om provrörsbefruktning

På måndag börjar Världskongressen om fertilitet och sterilitet i Montpellier, Frankrike. Samtidigt går barnläkaren docent Gisela Dahlquist, Universitetssjukhuset i Umeå, till generalangrepp mot IVF - in vitro fertilisering med andra ord provrörsbefruktning.
- Provrörsbarn riskerar för tidig död och bestående handikapp. De som inte kan få egna barn utan provrörsbefruktning bör adoptera, skriver hon i en artikel som publicerats i Läkartidningen.
Docent Lars Nilsson, chef för fertilitetsenheten på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg, anser att docent Dahlquist, som också sitter i Statens Forskningsråd, pratar strunt.
- Om man skulle utesluta alla kända risker skulle vi också förbjuda kvinnor kring 40 eller med diabetes att föda barn, säger han.


Provrörsbefruktning har diskuterats ända sedan Louise Brown, världens första provrörsbarn, föddes i England 1978. Många ofrivilligt barnlösa fick nytt hopp. Andra ansåg det vara förfärligt och fruktade att föräldrar världen över skulle ”specialbeställa” sina barn.
En holländsk studie visar att det sedan 1978 har fötts över 150 000 barn i världen genom befruktning utanför kroppen. Det första provrörsbarnet i Sverige föddes 1982 och redan från starten har verksamheten varit reglerad och kontrollerad.

Historisk verklighet
Att göra barn i provrör är enligt docent Dahlquist fortfarande en ren forskningsaktivitet med stora risker för barnen. Hon skriver i sin artikel att risken för tvilling-, trilling- och fyrlingsgraviditeter är tio gånger större efter en provrörsbefruktning, vilket i sin tur leder till en åttafaldigt ökad risk för att barnen föds för tidigt. Det, menar docent Dahlquist, gör att risken för cp-skador, blindhet och hörselskador är större än normalt.
Lars Nilsson håller inte med Gisela Dahlquist:
- Hon beskriver en historisk verklighet. När IVF var nytt satte vi tillbaka alltför många befruktade ägg. Detta för att något ”skulle ta sig”. Men numera kan det inte bli några fyrlingar vid IVF i Sverige då vi nästan uteslutande bara för tillbaka två befruktade ägg. Jag misstänker att docent Dahlquist, som så många andra debattörer, blandar ihop provrörsbefruktning med andra behandlingar av ofrivillig barnlöshet.
Det blir fler tvillingar med IVF, 20-30 procent jämfört med bara en procent för ”vanliga” graviditeter. Nya studier antyder dock att IVF-tvillingar löper lägre risk än ”spontana” därför att det sällan är enäggstvillingar. Att det skulle vara vanligare med missbildningar av olika slag bland IVF-barn finns heller inga belägg för.
- Studien som refereras i Läkartidningen är gjord 1987. Nyare studier visar ingen sådan risk, kommenterar Lars Nilsson.

Tillfredställa behov
Idag tillåts endast provrörsbefruktning med parets egna ägg och spermier. Om Socialstyrelsen i framtiden, som Statens medicinsk-etiska råd rekommenderar, skulle tillåta både ägg- och spermadonation (när ägg och/eller spermier kommer från andra personer än de blivande föräldrarna), blir de medicinska riskerna ännu fler. De framtida barnen löper också en social risk, hävdar docent Dahlquist.
Gisela Dahlquist menar också att en humanistisk människosyn förbjuder enskilda människor (eller par) att tillfredsställa sina egna behov genom att utsätta andra för skador eller risker.
- Föräldrars behov av att uppleva en graviditet kan inte uppfyllas om det sker på bekostnad av barnens hälsa. Jag är inte emot IVF i princip. Men att göra barn i provrör är en ren forskningsaktivitet med stora risker för barnet, säger hon som enda kommentar till artikeln i Läkartidningen.
- Det är fullständigt befängt! Det har fötts mer än
150 000 barn efter IVF. Gisela Dahlquist sitter både i Medicinska forskningsrådet och i Läkaresällskapets etiska delegation. Jag tycker att hon borde läsa på innan hon kritiserar IVF-behandlingen. Visst ska den debatteras men vi ska debattera dagens metoder och inte gårdagens, säger K-G Nygren som är IVF-doktor på Sophiahemmet i Stockholm och avgående ordförande i Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi./ins

För ytterligare information om kongressen kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef, Organon AB
Tel: +33 1 44 38 56 00, Fax: +33 1 44 38 56 10

Överläkare Inger Bryman:
- Högre krav minskar risken
för flerbarnsgraviditeter


- Om all behandling av barnlöshet hade samma kvalitetskrav på sig som provrörsbefruktning, skulle många kvinnor slippa onödiga operationer och okontrollerade hormonbehandlingar som kan ge både trilling- och fyrlinggraviditeter. Det säger Inger Bryman, överläkare på Sahlgrenska Sjukhusets kvinnoklinik.

Att ett par inte kan få barn kan ha många olika orsaker. Det finns också många olika behandlingar även om den enda som diskuteras och debatteras är provrörsbefruktning, in vitro fertilisering, IVF. Den innebär att man plockar ut ägg från kvinnans kropp och i ett provrör befruktar dessa med mannens spermier.
IVF är en effektiv metod att hjälpa barnlösa par. Det är också den enda behandling som har krav på sig i fråga om effektivitet, kvalitet och ekonomi. Alla andra behandlingar försiggår "i det tysta" utan rapporteringsplikt om exempelvis resultat.
Ofrivillig barnlöshet kan ha flera orsaker. Det kan exempelvis vara för få spermier eller de kan ha för dålig kvalitet. För inte så länge sedan ansåg läkarna att det behövdes minst 100 miljoner pigga spermier i slidan för att det skulle bli något barn. Med ny IVF-teknik räcker det med en enda som injiceras i ägget.

Vissa landsting betalar
Om spermierna är orsak till att kvinnan inte blir gravid är det bara IVF som gäller. Vissa landsting betalar IVF-behandling medan andra har satt totalt stopp.
Utebliven ägglossning, bland annat beroende av hormonella faktorier, är ytterligare en orsak. Detta kan avhjälpas med hormonstimulering, men det är svårt att dosera rätt. Risken är att kvinnan får fler mogna ägg samtidigt. Hormonbehandlingar erbjuds inom både privat och offentlig sjukvård och kan idag ges av vilken doktor som helst, alltså även läkare som saknar speciell utbildning för detta. Det finns ingen rapporteringsplikt trots att behandlingen är orsaken till de flesta trilling- och fyrlingfödslar.
Risken för flerbarnsgraviditer kan dock minskas. Med hjälp av ultraljud kan man se om det finns för många ägg. Behandlingen kan i så fall antingen avbrytas eller övergå till en IVF-behandling där man plockar ut äggen, befruktar dem och sedan sätter tillbaka två stycken i livmodern.

Skadade äggledare
En tredjedel av all infertilitet hos kvinnor beror på att äggledarna skadats av sammanväxningar efter exempelvis inflammation, endometrios eller någon tidigare operation i lilla bäckenet. Att operera äggledarna kan vara ett sätt att återställa fertiliteten men alla skador kan inte åtgärdas med operation.
Flera studier vid bland annat Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg visar att det gäller att välja rätt patienter för operation. Om äggledarna är svårt skadade är prognosen efter operation synnerligen dyster. Risken för utomkvedshavandeskap, som kan vara ett livshotande tillstånd, är dessutom stor.
För kvinnor med lättare skador på äggledarna är operationen lika effektiv som provrörsbefruktning och därför att föredra framför IVF. En lyckad operation återställer ju fertiliteten för framtiden, så att kvinnan kan få fler barn.
Med traditionell mikrokirurgi tar operationen ett par timmar. Patienten ligger kvar på sjukhuset i omkring en vecka och är därefter sjukskriven 4-5 veckor. Med laparoskopisk operation (titthålsoperation) kan man förkorta både sjukhusvistelse och sjukskrivningsperiod men ändå nå samma goda resultat.

”Ställ samma krav”
Inte heller för denna behandling finns det någon rapporteringsskyldighet. Operationer utförs på de flesta kvinnokliniker i landet med varierande resultat, många kvinnor opereras helt i onödan. Inget landsting har några restriktioner eller några krav på resultat.
- Politikerna borde bidra till att förbättra behandlingen av barnlöshet genom att införa samma krav på effektivitet och kvalitet på alla åtgärder som syftar till att hjälpa människor att få barn, säger Inger Bryman./ins

För ytterligare information om kongressen kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef
Organon AB
Tel: +33 1 44 38 56 00
Fax: +33 1 44 38 56 10

Överläkare Inger Bryman:
- Högre krav minskar risken
för flerbarnsgraviditeter


- Om all behandling av barnlöshet hade samma kvalitetskrav på sig som provrörsbefruktning, skulle många kvinnor slippa onödiga operationer och okontrollerade hormonbehandlingar som kan ge både trilling- och fyrlinggraviditeter. Det säger Inger Bryman, överläkare på Sahlgrenska Sjukhusets kvinnoklinik.

Att ett par inte kan få barn kan ha många olika orsaker. Det finns också många olika behandlingar även om den enda som diskuteras och debatteras är provrörsbefruktning, in vitro fertilisering, IVF. Den innebär att man plockar ut ägg från kvinnans kropp och i ett provrör befruktar dessa med mannens spermier.
IVF är en effektiv metod att hjälpa barnlösa par. Det är också den enda behandling som har krav på sig i fråga om effektivitet, kvalitet och ekonomi. Alla andra behandlingar försiggår "i det tysta" utan rapporteringsplikt om exempelvis resultat.
Ofrivillig barnlöshet kan ha flera orsaker. Det kan exempelvis vara för få spermier eller de kan ha för dålig kvalitet. För inte så länge sedan ansåg läkarna att det behövdes minst 100 miljoner pigga spermier i slidan för att det skulle bli något barn. Med ny IVF-teknik räcker det med en enda som injiceras i ägget.

Vissa landsting betalar
Om spermierna är orsak till att kvinnan inte blir gravid är det bara IVF som gäller. Vissa landsting betalar IVF-behandling medan andra har satt totalt stopp.
Utebliven ägglossning, bland annat beroende av hormonella faktorier, är ytterligare en orsak. Detta kan avhjälpas med hormonstimulering, men det är svårt att dosera rätt. Risken är att kvinnan får fler mogna ägg samtidigt. Hormonbehandlingar erbjuds inom både privat och offentlig sjukvård och kan idag ges av vilken doktor som helst, alltså även läkare som saknar speciell utbildning för detta. Det finns ingen rapporteringsplikt trots att behandlingen är orsaken till de flesta trilling- och fyrlingfödslar.
Risken för flerbarnsgraviditer kan dock minskas. Med hjälp av ultraljud kan man se om det finns för många ägg. Behandlingen kan i så fall antingen avbrytas eller övergå till en IVF-behandling där man plockar ut äggen, befruktar dem och sedan sätter tillbaka två stycken i livmodern.

Skadade äggledare
En tredjedel av all infertilitet hos kvinnor beror på att äggledarna skadats av sammanväxningar efter exempelvis inflammation, endometrios eller någon tidigare operation i lilla bäckenet. Att operera äggledarna kan vara ett sätt att återställa fertiliteten men alla skador kan inte åtgärdas med operation.
Flera studier vid bland annat Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg visar att det gäller att välja rätt patienter för operation. Om äggledarna är svårt skadade är prognosen efter operation synnerligen dyster. Risken för utomkvedshavandeskap, som kan vara ett livshotande tillstånd, är dessutom stor.
För kvinnor med lättare skador på äggledarna är operationen lika effektiv som provrörsbefruktning och därför att föredra framför IVF. En lyckad operation återställer ju fertiliteten för framtiden, så att kvinnan kan få fler barn.
Med traditionell mikrokirurgi tar operationen ett par timmar. Patienten ligger kvar på sjukhuset i omkring en vecka och är därefter sjukskriven 4-5 veckor. Med laparoskopisk operation (titthålsoperation) kan man förkorta både sjukhusvistelse och sjukskrivningsperiod men ändå nå samma goda resultat.

”Ställ samma krav”
Inte heller för denna behandling finns det någon rapporteringsskyldighet. Operationer utförs på de flesta kvinnokliniker i landet med varierande resultat, många kvinnor opereras helt i onödan. Inget landsting har några restriktioner eller några krav på resultat.
- Politikerna borde bidra till att förbättra behandlingen av barnlöshet genom att införa samma krav på effektivitet och kvalitet på alla åtgärder som syftar till att hjälpa människor att få barn, säger Inger Bryman.

För mer information kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef
Organon AB
Tel: +33 1 44 38 56 00
Fax: +33 1 44 38 56 10
Professor Lars Hamberger:
- Inte större risker
med omogna spermier

En tredjedel av alla foster som kommit till genom att en spermie som är omogen eller av dålig kvalitet injicerats i ägget lider av genetiska defekter. Det hävdar en belgisk forskargrupp. Men gruppen får mothugg.
- Barn som fötts efter mikroinjektioner är precis lika friska som de som kommit till hemma i sovrummet. Det säger professor Lars Hamberger som är på världskongressen om fertilitet och sterilitet för att berätta hur det står till med de 200 barn som fötts i Göteborg med hjälp av den nya tekniken.

Till för några år sedan var givarinsemination, där kvinnan insemineras med sperma från en annan man än sin egen, den enda möjligheten att få barn för par där barnlösheten beror på dåliga eller inga spermier hos mannen. 1992 gjordes 789 inseminationer i Sverige och de resulterade i 63 graviditeter. Sedan dess har anonymitetsskyddet för männen som donerar sperma försvunnit och den nya tekniken med mikroinjektion, ICSI, kommit till.
ICSI, intracytoplasmisk spermainjektion, innebär att man injicerar en spermie direkt i äggets kärna. Metoden har revolutionerat IFV-behandlingen, eller provrörsbefruktning som den också kallas.

Misstag bakom metoden
För några år sedan ansåg man att det behövs en miljon ”pigga” spermier i sädesvätskan för att en vanlig befruktning ska ske. Man kunde försöka ”tvätta” dåliga spermier eller pigga upp dem med olika tillsatser, men resultatet var ofta dåligt. Nu räcket det alltså om läkaren kan hitta en enda spermie eller ett ämne till spermie för att man ska kunna få en befruktning till stånd.
Metoden upptäcktes av ett misstag på ”Kliniken för reproduktiv medicin” i Bryssel, men redan i mitten av 1994 rapporterade kliniken att mer än 600 barn fötts med hjälp av den nya tekniken. Sahlgrenska och Carlanderska sjukhusen i Göteborg började använda metoden för några år sedan och där har över 200 barn fötts efter befruktning med mikroinjektion.
I senaste numret av The Lancet går en belgisk forskargrupp till hårt angrepp mot metoden. Gruppen hävdar att den nya tekniker orsakar skador på generna och hänvisar till en studie av 15 graviditeter där den funnit fem avvikelser på könskromosomerna.
- De har tagit prov från moderkakan i elfte veckan. Den studien säger ingenting om hur barnen blir, säger professor Hamberger.

Stora undersökningar
En stor del av världens alla expert på IVF befinner sig den här veckan på världskongressen om fertilitet och sterilitet franska Montpellier och de slår bort uppgifterna. De menar att stora studier som gjorts i Göteborg och Bryssel, där totalt nästan 1000 barn ingår, ger helt lugnande besked.
Både i Bryssel och Göteborg följs barnen upp med flera undersökningar med början under graviditeten och fram till två års ålder.
Den stora belgiska studien redovisar att 18 barn av 669 fått missbildningar, det motsvarar 2,7 procent. Det är ungefär detsamma som för normalbefolkningen där olika studier redovisar siffror mellan 2 och 3,8 procent.
- Vi är pionjärer. Vi kan inte spå framtiden, men det finns inga tecken på att den nya tekniken innebär några ökade risker för missbildningar eller genetiska skador, säger professor Inge Liebaers som på torsdagen redovisade resultaten från den belgiska undersökningen.

Defekter
I Bryssel har man också undersökt kromosomerna hos 585 av ”ICSI-barnen”. Sex av dem, alltså 1 procent, hade någon defekt i sina könskromosomer.
- Sådana defekter är mycket vanliga och kan ge upphov till exempelvis Turners syndrom som kan göra flickor småväxta och infertila eller Klinefelts som kan göra pojkar infertila. Men det behöver inte alls betyda något. Många av de som har någon störning i könskromosomerna märker ingenting alls, säger Inge Liebaers.
I Göteborg är resultaten för barnen födda efter mikroinjektion ännu bättre. Bara ett av de 203 barnen har en allvarlig missbildning. Det är ett hjärtfel som barnläkarna klassade som allvarligt vid födseln, men som numera inte ger någon som helst symptom. För övrigt har man noterat tre barn med smärre missbildningar, en har till exempel en extra tå.
- De är alla jättefina barn och jag hoppas innerligt att de par som har fått barn efter mikroinjektion eller står i kö för behandling struntar den undermåliga studien som publicerats i The Lancet, säger Lars Hamberger.

Slutet för inseminationer?
Entusiasterna menar att ICSI, där man numera till och med kan befrukta ett ägg med ämnen till spermier som man utvinner ur testikelvävnad, betyder slutet för givarinsemination.
- Hälften av alla de par som stod i vår kö för givarinsemination har vi sorterat bort och de väntar nu istället på att få hjälp med mikroinjektion för att få barn som också fadern är biologisk förälder till, säger doktor Alf Edvinsson på Östra sjukhuset i Göteborg.
Doktor Othon Lalos, Umeå, som är en av de läkare i Sverige som genomfört flest givarinseminationer, menar att man ska skynda långsamt.
- Den nya tekniken är fantastisk, men även om många kan få hjälp betyder det inte att alla män kan få egna barn. Givarinsemination är fortfarande en bra och billig metod för att hjälpa par där barnlösheten beror på mannen. Mikroinjektion är en omständlig procedur där befruktningen sker i provrör och för all provrörsbefruktning är väntetiden lång. Bor man i ”fel” landsting är det också en dyr metod, säger Othon Lalos. /ins

För mer information kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef
Organon AB
Tel: +33 67 57 90 81
Fax: +33 67 61 66 39

Inför kongressen: Den 15 september

Par över 35 år:
En fjärdedel har
svårt att få barn

Den främsta orsaken till infertilitet, svårighet att få barn, tycks vara västerlänningars önskan att planera sina graviditeter. Allt fler väljer att först utbilda sig och göra karriär innan det är dags för barn.
- 10 procent av paren mellan 20 och 28 år lider av infertilitet. Vid 35 års ålder har andelen stigit till 25 procent, det vill säga vart fjärde par har svårigheter att bli med barn, sa doktor Cees Jansen, chef för en av världens största IFV-kliniker i Voorburg, Holland. Han talade vid ett pressmöte inför världskongressen om sterilitet och fertilitet i Montpellier, Frankrike, nästa vecka.
Infertilitet är ett ökande problem över hela världen. Äggledare som skadats efter infektioner och sämre kvalitet på mäns spermier är två orsaker./ins









Provrörsbefruktningar:
Olika länder
- olika strategier

Antalet tvillinggraviditeter efter provrörsbefruktning, IVF-behandling, är fortfarande drygt 20 procent mot 1 procent vid naturlig befruktning. För att öka möjligheten att ett barn ska födas är det i många länder vanligt att sätta tillbaka tre eller fler befruktade ägg i kvinnans livmoder.
Rutinerna varierar dock stort mellan länderna. I Grekland valde man under 1991 att sätta in tre eller fler befruktade ägg vid mer än en tredjedel av provrörsbefruktningarna, medan man i Tyskland inte gjorde det någon gång. Även i Sverige är det ovanligt att fler än två ägg sätts tillbaka.
- Det är mycket olyckligt att det är så stora skillnader mellan olika länder. Vi ska under världskongressen försöka komma fram till en gemensam strategi och consensus i den här frågan, sa doktor Jean Cohen, ordförande i Internationella Federationen för Fertilitetsföreningar, IFFS. Doktor Cohen redovisade, på en presskonferens inför världskongressen om sterilitet och fertilitet, de senaste siffrorna i den världsomfattande statistik om provrörsbefruktning som federationen samlar in./ins









Ny teknik:
Omogna spermier
injiceras i ägg

Män som inte har en enda levande spermie i sin sädesvätska kan nu få barn. En studie av professor Paul Devroey vid Akademiska sjukhuset i Bryssel visar att man med avancerade metoder kan ta omogna spermier direkt från testiklarna och injicera dem i ägget.
Fram till den första juni i år har professor Devroey och hans kolleger gjort 2 820 behandlingar med den nya tekniken. De gav 1 306 graviditeter och 820 barn.
Många har varit rädda att den nya tekniken med ofullkomliga eller omogna spermier ska ge fler missbildade barn, men den belgiska studien tyder inte på någon ökad risk.
- Antalet missbildade barn är 2,8 procent och det är fullt jämförbart med de barn som föds efter naturlig befruktning, sa professor Paul Devroey. Han redogjorde för sin studie under en presskonferens inför världskongressen om sterilitet och fertilitet i Montpellier, Frankrike./ins


För mer information kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef
Organon AB
Tel: +33 1 44 38 56 00
Fax: +33 1 44 38 56 10

Antibiotika slår ut p-piller:
Kvinnor riskerar
oönskade graviditeter:

Penicillin och annan antibiotika kan göra p-piller verkningslösa.
Trots det får kvinnor dålig eller ingen information om att de bör avstå från sex eller använda något extra preventivmedel under och strax efter en antibiotikakur.
- Kvinnor löper olika stor risk, men det är tillräckligt många som riskerar att bli oönskat gravida för att kunskapen fort måste komma till allmänhetens kännedom. Det säger Ad Sitsen, professor i klinisk farmakologi vid universitetet i Utrecht, Holland.

Ibland kan två läkemedel motverka varandra. Det gäller till exempel p-piller och antibiotika liksom p-piller och medicin mot epilepsi. Det kan bero på att levern inte klarar av att omsätta båda medicinerna samtidigt. Resultatet blir att p-pillernas effekt blir nedsatt så att de inte längre skyddar mot en graviditet.
Vid ett symposium om p-piller under den pågående världskongressen om fertilitet och sterilitet i franska Montpellier redovisade professor Sitsen en holländsk studie från en normalvecka på 648 apotek.

I Holland har ett datasystem införts på apoteken för att undvika så kallad interaktion mellan olika läkemedel. Med hjälp av systemet kunde man konstatera att det varje dag skrevs ut 1500 recept på antibiotika eller antiepileptika till kvinnor som använder p-piller.
- Studien gäller Holland, men jag har svårt att tro att det skulle vara bättre i Sverige eller något annat land. Dessvärre är det nog likadant överallt, säger Ad Sitsen.

Flera hundra fall
Det finns många interaktioner som inte spelar någon praktiskt roll, men när det gäller p-piller och antibiotika eller antiepileptika är det fullt klart att risken att bli gravid ökar rejält.
- Det finns flera hundra fall beskrivna i den medicinska litteraturen, berättar Ad Sitsen.
Den holländska Läkartidningen skev för en tid sedan om två kvinnor som båda hade drabbats av dödliga hjärntumörer som i sin tur gav epilepsianfall. Doktorn gav medicin mot epilepsin, utan att tänka på att kvinnorna var sexuellt aktiva och använde p-piller. Båda kvinnorna visste att de skulle dö inom några månader när de fick veta att de var gravida.
- Det var förstås en katastrof. Risken är att det upprepas så länge man inte tar problemet på allvar, säger Ad Sitsen.

Svårt problem
Professor Marc Bygdeman, som är gynekolog och avgående chefsläkare för Karolinska sjukhuset i Stockholm, säger att det är ett problem som kan vara svårt att komma åt. Även om läkaren frågar kvinnan om hon äter någon medicin innan han skriver ut ett recept, säger hon med största sannolikhet nej, menar Marc Bygdeman. För de flesta kvinnor är p-piller inte medicin utan bara ett preventivmedel bland många andra.
- Det är en relativt ny kunskap, men den måste spridas snabbt till både kvinnor som äter p-piller och läkare som skriver ut antibiotika. Det är inte så att man inte kan ta antibiotika och p-piller samtidigt, men det är viktigt att kvinnor får veta att en vanlig antibiotikakur kan göra p-pillerna verkningslösa, så att de avstår från sex eller skyddar sig på annat sätt under tiden de tar antibiotika och en dryg vecka därefter, säger Marc Bygdeman.


För mer information kontakta:
Thorsten Klint, Medicinsk chef
Organon AB
Tel: +33 1 44 38 56 00
Fax: +33 1 44 38 56 10