Hur ser framtiden ut för den svenska sjukvården? En kollaps för den svenska modellen, utan finansieringen från ett krympande skatteunderlag? Eller är sjukvården en växande servicenäring med en ny sorts krävande patienter? På ett seminarium nyligen, arrangerat av Sjukvårdens Leverantörsförening, presenterades många olika infallsvinklar. En sak var man överens om, det nuvarande systemet håller på att brytas upp och lämna plats för flera aktörer.

Den svenska sjukvården står definitivt i fokus. Dagligen kan vi i media se och höra exempel på problem som finns inom såväl sjukvård som äldreomsorg. Hälso- och sjukvården i Sverige står inför stora förändringar.
- Det har funnits ett politiskt moratorium, men nu märker vi av nya signaler, säger Anders Hultman på Sjukvårdens Leverantörsförening (SLF).
SLF representerar många av leverantörerna till den svenska sjukvården. För dessa gäller det nu att anpassa sig till en sjukvård i förvandling. Vilka kommer ha makten över sjukvården i framtiden? Hur ser de olika aktörernas omvärldsbild ut? Och vad kräver den nya välfärdskonsumenten? Det var några av de frågor man ville ha besvarade på framtidsseminariet.
Sören Lundgren, konsult på undersökningsföretaget B2B och ansvarig för en intervjuundersökning med såväl politiker, som tjänstemän och branschfolk inom sjukvården, var en av dem som bekräftade de olika aktörernas skiftande syn på framtiden.
- I vissa frågor verkar det som om de inte spelar på samma spelplan, kommenterade han. Bland annat när det gäller frågan om den framtida marknaden, där SLF:s medlemmar tror på stora förändringar medan politiker och tjänstemän är mer försiktiga.
Så mycket som 84% av branschfolket tror exempelvis att internationella vårdföretag kommer in på den svenska marknaden medan endast 47% av övriga tillfrågade tror på en sådan framtid.
- Synen på den framtida marknaden är något som måste diskuteras inom branschen. Är förväntningar på stora förändringar bara ett önsketänkande? undrade Sören Lundgren.
- Nej, menade Sören Berg från Landstingsförbundet, den svenska sjukvården är inne i ett krisartat läge med en långsiktig tyngdpunktsförskjutning. Från en sjukvård baserad på "humanistisk omvårdnad" med prioriteringar i gråzonen till en mer tekniskt utvecklad behandling med tydligare prioriteringar.
Det finns en tendens både mot decentralisering, i form av närsjukvård och vård i hemmet, och centralisering, i form av nya professionella maktcentra som bland annat vuxit fram i samband med sjukhussammanslagningar.
- Exakt vilken väg vi ska ta är oklart men att vi saknar pengar är uppenbart, sade Sören Berg.
Även Johan Calltorp, professor vid Nordiska Hälsovårdshögskolan, tog upp frågan om sjukvårdens finansiering.
- Den traditionella finansieringsmodellen kommer inte att hålla, påpekade han och syftade på de framtida demografiska förändringarna i hela Västeuropa. Fyrtio procent av vårdresurserna kommer att förbrukas av människor över 70 år.
Johan Calltorp tror att det finns ett starkt stöd för den svenska modellen och en gemensam, solidarisk finansiering av sjukvården men att påfrestningarna framför allt gäller generationssolidariteten.
- När demografipyramiden alltmer börjar likna en flaska, när krav och efterfrågan är större än resurserna, måste vi hitta nya modeller. Kanske med en väl definierad bassjukvård och en tilläggssjukvård, finansierad genom ökade patientavgifter och försäkringar.
- Det är viktigt att skilja på finansieringen och produktionen, menade Johan Calltorp. I den nya modellen är Landstinget beställare och finansiär medan det finns en mängd olika leverantörer, förutspådde han.
Många höll med om att man nu ser en återgång till politikern som medborgarrepresentant och att det finns en fördel med skilda beställar- och utförarroller inom sjukvården.
- Varför behandla sjukvårdssektorn som ett kostnadsproblem i stället för en tillväxtnäring, undrade Johan Hjertqvist från Välfärdsföretagen, som såg fram emot ett kommande genombrott för välfärdsindustrin. Sjukvården som servicenäring, med en snabbare tillväxttakt än IT-branschen, är en jättechans för Sverige, menade han.
Det finns ett alltför starkt producentfokus, menade han och målade upp bilden av hur "den nya krisen" manifesteras i media; undersköterska intervjuas i överbelamrad korridor "nu orkar vi inte längre".
- Vi vill gärna komplettera med ett servicetjänstperspektiv. Varför frågar man inte patienten på väg ut från akuten hur den upplever sjukvården? Den nya patienten ifrågasätter mer, har större fokus på resultat, är helt enkelt en besvärligare individ än gårdagens patient, påstod Johan Hjertqvist.
- Vi gör klokt i att arbeta oss bort från den traditionella synen på patienten som antingen frisk eller sjuk, fortsatte han. En mycket stor del av vård och omsorg är redan idag inriktad på livskvalitetshöjning snarare än livräddning, s k komfortsjukvård.
I huvudsak två framtidsscenarier kunde sjukvårdsleverantörerna ta med sig hem från seminariet och fundera över: en starkare koncentration dvs sammanslagning med större företag eller försöka förbli liten, ligga nära marknaden och vara lyhörd för behov.


För ytterligare information, kontakta:
Anders Hultman
Sjukvårdens Leverantörsförening
Box 1416
111 84 Stockholm
tel: 08-24 07 00
fax: 08-21 84 96
anders.hultman@branschkansliet.se
www.sjukvlev.se