Buller som förorsakas av trafik, industrier och fritidsaktiviteter är ett växande problem i hela Europa. Det konstaterar EU-kommissionen i en färsk rapport, EU:s grönbok om buller.  Grönboken är kommissionens handlingsplan mot buller och skall bilda grund för fortsatt framtagning av EU-direktiv som bland annat skall ge kommunerna bättre möjligheter att motverka buller från trafik och andra ljudkällor.

Rapporten baseras delvis på EU:s femte miljöplan, som slår fast att ingen skall behöva utsättas för buller som äventyrar hälsa och välbefinnande. Bara i Sverige uppger sig tre miljoner människor vara störda av buller i någon form.
Av grönboken framgår att de mätningar som hittills gjorts kring buller är otillräckliga, jämfört med kartläggningen av andra miljöhot. Rapporten trycker på vikten av hög kvalitet hos de mätningar och kontroller som utförs. Mätningar och kontroller kräver god utrustning och gediget kunnande.
Kommunerna, som är tillsynsmyndigheter när det gäller trafikbuller, måste ta ansvar för att de mätningar som ligger till grund för åtgärder uppfyller kvalitetskrav som ställs i direktiv och standarder. Ett viktigt instrument för att förvissa sig om detta är att använda av Styrelsen för teknisk ackreditering (Swedac) ackrediterade organ.

Bullerbekämpning kräver globala regler
- Buller drabbar oss där vi befinner oss men orsakas av ljudkällor som konstrueras och tillverkas över hela världen. Det måste därför finnas globala regler för hur mycket olika maskiner, fordon etc skall få låta, liksom för hur bullret skall mätas och kontrolleras, säger Kjell Spång, VD för Ingemansson Technology AB, som är ett av Europas två stora akustikföretag och ett av de företag som är ackrediterade av Swedac.
De som arbetar som akustikkonsulter bör enligt Kjell Spång ha goda kontakter med EU-organen och helst själva delta i standardiseringsarbetet kring EU-direktiven för att ha aktuella kunskaper om vad som är på gång.

Positiva återverkningar på arbetsmiljön
- Det är utmärkt att EU-kommissionen tagit fram en handlingsplan, menar Bengt Johansson, som arbetar med bullerfrågor på Arbetarskyddsstyrelsen i Stockholm. Naturvårdsverket bestämmer högsta tillåtna ljudnivå i den yttre miljön, medan vi är kravställare vad gäller ljud i arbetsmiljön. Minskar oljudet i den yttre miljön får det positiva återverkningar även på arbetsmiljön.
Bullerskador hos industriarbetare kostar samhället ca 500 miljoner kronor årligen och i genomsnitt anmäler ungefär 3000 personer bullerrelaterade arbetsskador varje år.
Arbetarskyddsstyrelsen har därför under tre år drivit ett projekt, som bl a inneburit att yrkesinspektionen kontrollerat bullernivåerna inom industrin, berättar Bengt Johansson. I många fall ligger dessa klart över gränsvärdet 85 dBA och företagen måste då ta fram ett åtgärdsprogram för att minska bullret. Sker inte detta kan vite utdömas. Arbetsgivaren har också ett rehabiliteringsansvar för den som bullerskadas och måste även betala sjukersättning i fyra veckor.
Det är svårt att dra en gräns mellan yttre och inre buller, eftersom det yttre bullret från t ex en grävmaskin stör de boende i närområdet. Det innebär i sin tur att det inte finns några vattentäta skott mellan de centrala ansvarsmyndigheterna, utan alla måste samverka för att åtgärderna ska bli effektiva, menar Bo G. Pettersson, avdelningsdirektör på socialstyrelsen. Vi har bl a tagit fram allmänna råd för kommunerna när det gäller bullerbekämpning.

För närmare infomation, kontakta:
Arbetarskyddsstyrelsen
Bengt R. Johansson, byrådirektör
Ekelundsvägen 16, 171 84 Solna
Telefon: 08-730 9461, telefax: 08-730 1967
e-post: bengt.r.johansson@arbsky.se

Ingemansson Technology AB
Kjell Spång, VD
Box 276, 401 24 Göteborg
Telefon: 031-774 74 00, telefax: 031-774 74 74
e-post: kjell.spang@ingemansson.se

Press release images